I denna guide:
Fiskar lever inte av fotosyntes och behöver därför inte särskilt mycket ljus för att må bra. (Mer avancerade akvarister kan dock laborera med ljusstyrka, dagslängd mm för att inducera lek i akvariet.) Växter är däremot beroende av fotosyntes och behöver därför mer ljus. Vissa fiskar lever i grumliga eller tätbevuxna vatten där det är ont om ljus, och kan därför bli skygga i ett akvarium med starka lampor. Om dina fiskar verkar skygga kan du minska på ljusstyrkan eller placera lite flytande växter i akvariet. Att välja rätt sorts ljus kan göra att dina fiskar ser vackrare ut i akvariet. Här kan du välja helt efter egen smak, för fiskarna bryr sig inte nämnvärt så länge du undviker extremer.
Om du har problem med algväxt i akvariet kan det vara idé att justera ljusets styrka och antalet ljustimmar. Placera helst akvariet på en plats där det inte utsätts för naturligt ljus från fönster, särskilt under den svenska sommaren när dagarna är så långa. Att plantera mer växter i akvariet kan också minska algproblemet eftersom alger och växter konkurrerar.
I ett akvarium med enbart fiskar är vanliga lampor eller milda fluorescerande lampor vanligast. Detta fungerar också bra om du vill hålla vattenväxter som inte är särskilt ljuskrävande. Om du däremot vill hålla med ljuskrävande växter behöver du starkare lampor. Att använda en stor mängd svaga lampor är inte en bra idé, eftersom de kommer att göra akvariet mycket varmt, särskilt vid ytan. Starka fluorescerande lampor, metallhalogen eller kvicksilverlampor behövs. Tänk på att kvicksilver är miljöfarligt avfall som ska lämnas till återvinning när lamporna är uttjänta. Kvicksilverljus är ofta lite gulaktigt, vilket gör att det är vanligare i akvarium där fokus ligger på växterna snarare än fiskarna. Metallhalogen har ett mer vitgult sken som lyfter fram färgerna på både växter och fiskar.
Hur stark belysning du behöver avgörs inte bara av vilka växter du håller, utan även på hur klart vattnet är och hur djupt ditt akvarium är från botten till topp. I takt med att ljuset färdas genom vattnet filtreras mer och mer bort, så om du har växter på botten av ett djupt akvarium med grumligt vatten kommer du att behöva starkare belysning än i ett grunt akvarium med klart vatten. Styrkan är inte heller den enda du behöver tänka på när du väljer belysning till ett planterat akvarium. Olika lampor har olika ljusspektra, dvs. mängden blått, grönt, gult och rött ljus varierar. Om du vill hålla krävande växter kan det vara en bra idé att läsa på lite om ljusspektrum och hur de påverkar växterna så att du kan välja optimal belysning.
När man väljer akvariebelysning är det lätt att fokusera på investeringskostnaden istället för att tänka långsiktigt. Om man precis startat sitt första akvarium är det naturligt att inte vilja köpa dyr avancerad belysning, men den som planerar att hålla akvarium under flera år bör räkna på vad belysningen kostar utslaget per månad. Vanliga glödlampor är t ex billiga att köpa, men de passar egentligen inte särskilt bra i akvariemiljön och du kan få byta ofta. Dessutom drar de mycket ström vilket kommer att synas på elräkningen. Att välja energieffektiva lampor som drar lite ström och håller länge blir oftare billigare i längden, även om de är dyrare i inköp.
Många av de populära akvariefiskarna kommer från varma vatten och mår inte bra av att hållas i normal rumstemperatur. Belysning och filter kan höja temperaturen, men i de allra flesta fall behövs även en värmare till akvariet.
Den vanligaste sortens akvarievärmare är de så kallade doppvärmarna. De består av ett glasrör som sänks ned i vattnet och drivs av el. Idag har de allra flesta doppvärmare en inbyggd termostat där man kan ställa in önskvärd temperatur. Ett problem med den här sortens värmare är att det kan bli stora temperaturskillnader i akvariet. Vattnet närmast pumpen kan bli för varmt medan vattnet långt från pumpen kan bli för kallt. Detta kan man dock lösa genom att se till att vattnet cirkulerar i akvariet.
En annan typ av värmare är den som läggs under substratet i akvariet. Värmen sprids i akvariet eftersom varmt vatten stiger uppåt. När det varma vattnet stiger skapas dessutom cirkulation i akvariet. Den här sortens värmare är vanligare i planterade akvariet, bland annat på grund av att den drar ned näringsämnen till gruset där växterna kan tillgodogöra sig dem.
Det är svårt att beräkna exakt hur kraftfull värmare du behöver till ditt akvarium. Om rumstemperaturen är 20°C brukar det räcka bra med ½ watt per liter vatten. Ibland räcker 1/3 watt per liter vatten. Flera faktorer spelar in, bland annat hur pass välisolerat akvariet är och vilken sorts belysning och filtrering du använder.
Även om du har en termostat bör du alltid komplettera med en oberoende termometer. Sätt termometern långt ifrån värmaren för att kontrollera att värmen verkligen sprider sig i akvariet. Man bör undvika kvicksilvertermometrar. En kvicksilver termometer som råkar spricka eller slås sönder är inte nyttig för dig, och kan vara dödlig för dina fiskar. Kvicksilvertermometrar, både hela och trasiga, får aldrig slängas som vanliga hushållssopor eller i glasåtervinningen.
Man brukar skilja på mekanisk, biologisk och kemisk filtrering i akvariet. Mekanisk filtrering skiljer ut större partiklar, medan biologisk filtrering utförs av levande organismer. Aktivt kol används ofta för kemisk filtrering, eftersom det binder en lång rad potentiellt skadliga ämnen till sig.
Det finns många olika sätt att dela in de olika filtren. När det gäller funktion kan indelningen som nämns ovan användas, dvs. mekaniska filter, kemiska filter och biologiska filter. I andra sammanhang delar man istället in filtren i olika grupper beroende på var de placeras. Man kan då t ex tala om innerfilter, ytterfilter och bottenfilter.
Det är vanligt att ett filter kan utföra flera olika sorters filtrering. Svampmaterialet i ett mekaniskt filter kan t ex koloniseras av bakterier som utför biologisk filtrering. Om du dessutom sätter en bit aktivt kol i detta filter åstadkommer du kemisk filtrering. Du har då tre olika sorters filtrering i samma utrustning.
Mekaniska filter brukar vara kopplade till en pump. Denna pump förser inte bara filtret med vatten, det skapar också cirkulation i vattnet vilket har en positiv effekt på vattenkvalitén i akvariet. Om du vill öka gasutbytet mellan vattnet och luften kan du placera filtret så att vatten sprutas ut precis vid ytan och orsakar turbulens där.
Vilken filterlösning som är bäst för just ditt akvarium, dina kunskaper och din budget är svårt att säga och vi rekommenderar därför att du läser artikeln som handlar om just filtrering och olika typer av filter i akvariet. Det kan även vara bra att läsa artikeln om cykling av akvarium eftersom den förklarar biologisk filtrering mer noggrant.
Fiskar behöver precis som alla andra djur syre för att överleva. Det är dock inte bara fisken i ditt akvarium som behöver syre, även de bakterier som lever i ditt akvarium behöver syre för att kunna bryta ner de gifter som skapas när olika avfalls produkter bryts ner. Ju mer avfall det finns i akvariet desto mer syre behöver bakterierna för att bryta ner det. Vattnet i ett akvarium tillförs syre på primärt två sätt, genom kontakt med atmosfären och genom vattenväxternas fotosyntes. Det syre som tillsätts akvariet på dessa sätt är dock inte alltid nog och då bör man använda sig av en syrepump för att tillföra extra syre. Syrepumpen placeras utanför akvariet, ovanför akvariets vattenyta, och luften leds sedan genom en slang in i akvariet. Det kan vara en god ide ur syretillförsels och estetiska synvinkel att använda en syresten för att finfördela den luft man släpper ut i akvariet. Detta är dock inte nödvändigt.
Akvarieutrustning kan vara ganska ful, men oftast går det att gömma den om man planerar inredningen av akvariet lite. Tänk dock på att estetik inte bör få gå före funktion. Det är t ex inte för bra att stänga in en värmare allt för mycket, eftersom det kan leda till att värmen sprids sämre i akvariet. Det är också viktigt att inte gömma utrustningen så bra att det är svårt för dig att komma åt den. Du måste kunna rengöra mekaniska filter, läsa av termometern osv.
El och vatten är en farlig kombination. I många situationer är hemmabyggen ett trevligt inslag i akvariehobbyn, men när det gäller elsäkerhet bör du inte göra någonting själv såvida du inte är utbildad för det. Kombinationen elektricitet och vatten kan leda till dödsolyckor och man måste därför vara ytterst försiktig.
En annan säkerhetsfråga gäller dina fiskar. Tyvärr händer det fortfarande att termostat hänger sig och inte slår av när de borde, vilket kan leda till att fiskarna dör om man inte upptäcker det i tid. För att minska risken för sådana olyckor bör du undvika att skaffa starkare doppvärmare än vad du behöver. En stark doppvärmare som placeras i ett litet akvarium kan naturligtvis orsaka större skada när den hänger sig än en svag doppvärmare som hänger sig i ett stort akvarium. Om du behöver en 200 watt värmare till ditt akvarium bör du därför inte köpa en 250 watt, utan försöka hitta en på 200 watt. Det idealiska är egentligen att inte ens köpa en 200 watt, utan två stycken 100 watt. Det är ju mycket otroligt att två oberoende värmare hänger sig samtidigt.