Utrustning för saltvattenakvarium

Den utrustning som behövs i ett saltvattensakvarium påminner ofta om den som behövs i ett sötvattensakvarium, t ex belysning, värmare, termostat, termometer och filtersystem. Om du är van vid att hålla sötvattenakvarium kommer du förmodligen känna igen en hel del. I ett saltvattensakvarium bör man bara använda utrustning som är godkänd för saltvattensbruk, eftersom saltvatten skiljer sig från sötvatten på flera viktiga punkter. Det samma gäller själva akvariet och akvariedekorationer, man bör bara använda sådant man vet fungerar bra tillsammans med saltvatten.

Exakt vilken utrustning du behöver till ditt akvarium beror på vilket sorts akvarium du vill ha. Ett saltvattensakvarium med förhållandevis tåliga fiskar kan t ex klara sig med mindre effektiv filtrering än ett akvarium innehållandes känsliga fiskar och djur. På samma sätt kommer ett akvarium med koraller och anemoner behöva mycket starkare och mer oregelbundna strömmar än ett saltvattensakvarium innehållandes bara fiskar. Här nedan tar vi upp några av de viktigaste delarna av ett grundläggande saltvattensakvarium, men det skulle gå att lista sida efter sida men annan utrustning som du kan komplettera med om du vill. Kunnandet och den tekniska utvecklingen har tagit rejäl fart på senare tid när det gäller saltvattensakvarium, och det förs en livlig debatt inom hobbyn om de olika metoder kan använda när man vill hålla saltvattensarter.

Belysning

Om du vill hålla koraller, makroalger och andra organismer beroende av fotosyntes kommer du behöver mycket stark belysning. Belysningen måste också innehålla rätt sorts ljus, dvs ljus med rätt färgspektrum. Metallhalogen lampor är ett bra val för revakvarium. De uppskattas inte bara av invånarna i akvariet, utan avger också ett kritvitt sken som skapar ett vackert skimmer i akvariet. Det är vanligt att man kompletterar metallhalogenbelysning med ett blått lysrör som placeras längst fram i akvariet, eftersom blått ljus lyfter fram färger på ett fint sätt. De blå lysrören kan också användas för att skapa gryning och skymning i akvariet. Det går även att skaffa en särskilt sorts ”månbelysning” som simulerar månsken.

Läs på om de arter du vill hålla för att få veta mer exakt hur många watt du kommer att behöva. En vanlig tumregel för revakvarium är att det behövs 6-10 watt per 7,5 liter vatten. För 375 liter behövs alltså kring 300-500 watt, helst uppdelat på flera lampor för att sprida ljuset bättre. När du väljer belysning till ditt revakvarium är det viktigt att tänka på att den måste spridas till hela akvariet, så att inte vissa koraller blir utan. Om du vill hålla skugglevande djur, såsom svampar eller skugglevande koraller, kan du använda den levande stenen för att skapa lämpliga skuggade partier i akvariet.

Om du inte vill ha koraller utan bara fisk, eller fisk och levande sten, behöver du inte lika stark belysning. Om du bara håller fisk är belysningen mest till för att ge fisken en känsla av dag och natt. Du kan välja en belysning som lockar fram fina färger hos din fisk. Om du håller levande sten behövs något mer ljus, eftersom man vill att coralline alger ska kunna växa på den. Det brukar dock räcka med fluorescerande lampor om du väljer de riktigt starka varianterna och inte har ett alltför högt akvarium.

Följ noggrant tillverkarens instruktioner när du börjar använda ny akvariebelysning. Vissa sorters lampor ska t ex bara köras några få timmar per dag till en början.

Värmare och termostat

De allra flesta saltvattensarter som hålls av akvarister kommer från varma vatten och en värmare är normalt sett nödvändig för att ge dem rätt temperatur i akvariet. Idag har så gott som alla värmare en termostat och kan ställas in på önskvärd temperatur.

Termometer

Även om din värmare har termostat bör du alltid komplettera med en oberoende termometer för att vara säker på att termostaten fungerar korrekt. Placera termometern långt ifrån värmaren för att vara säker på att värmen sprider sig som den ska i akvariet.

Kylare

För sötvattensakvarister är det sällan nödvändigt att skaffa en kylare, eftersom de allra flesta håller tropisk fisk. De som håller kallvattensfisk brukar oftast hålla dem i dammar utomhus där temperaturen inte blir ett problem, men det finns givetvis undantag. Bland saltvattenakvarister är kylare däremot mycket vanligare. Detta beror på att koraller, som är vanliga i saltvattensakvarier, är mycket temperaturkänsliga och kan skadas om temperaturen blir för hög. Detta kan t ex ske under en värmebölja på sommaren, särskilt om akvariet står i direkt solljus. Direkt solljus under de allra varmaste timmarna på dagen kan till och med höja temperaturen till farliga nivåer även om det inte är värmebölja. Små akvarier är känsligare än stora akvarier. Vissa koraller föredrar temperaturer kring 22-25 grader C medan andra gärna vill leva i temperaturer en bra bit över 30 grader C. Man bör inte blanda koraller med olika krav i samma akvarium, och de flesta akvarister väljer koraller som trivs någonstans i mitten, kring 24-28 grader. Detta innebär att de kan skadas om temperaturen högre än så i akvariet.

Filter

Precis som i ett sötvattensakvarium finns det tre grundläggande former av filtrering i saltvattenakvariet: biologisk, kemisk och mekanisk.

När det gäller saltvattensakvarier med enbart fisk är det vanligt att använda ett bottenfilter för att få till effektiv biologisk filtrering. Ibland använder man ett vanligt mekaniskt hörnfilter där filtermediet kan koloniseras av bakterier som utför biologisk filtrering, men för många saltvattensarter är detta inte tillräckligt. I revakvarium och i fiskakvarium med levande sten sker den mest effektiva biologiska filtreringen i den levande stenen. Man kan även komplettera med levande sand.

Precis som i sötvattensakvarier är aktivt kol den vanligaste formen av kemisk filtrering i saltvattensakvarier.

När det gäller mekanisk filtrering finns det många olika sorters utrustning att välja mellan, och många saltvattensakvarister kombinerar flera olika metoder. Det är också mycket vanligt att de mekaniska filtren är utformade för att bli koloniserade av bakterier som kan utföra biologisk filtrering.

Proteinskummaren är en av de tekniska landvinningar som gjort att intresset för saltvattensakvarier ökat så lavinartat bland akvarister på senare tid. Med en proteinskummare blir det mycket lättare att hålla vattenkvalitén uppe i akvariet. En av de främsta fördelarna med en proteinskummare är att den fångar upp organiskt avfall redan innan det hunnit börja brytas ned i akvariet. Ett saltvattenakvarium med enbart några få härdiga saltvattensfiskar kan möjligen klara sig utan en proteinskummare, men så fort du vill hålla flera fiskar, känsligare fiskar eller övergå till att hålla levande sten, koraller, anemoner mm bör du skaffa en proteinskummare.

Wet/Dry filter kan räknas till de mekaniska filtren, men utför egentligen framförallt biologisk filtrering. De kallas även för trickel filter/dropp filter och fungerar genom att vatten får droppa ned på ett filtermedium koloniserat av bakterier. Den höga syrehalten gör filtreringen extra effektiv. Om du har levande sten i akvariet brukar det inte behövas något Wet/Dry filter eftersom bakterierna kommer kolonisera porösa håligheter i stenen.

Pumpar

Om du håller saltvattensarter som inte kan röra sig fritt i akvariet, t ex koraller, är det oerhört viktigt att vattnet är strömt. Koraller och andra fastvuxna organismer förlitar sig på att vattenströmmar ska ge dem näring och syrerikt vatten, samtidigt som vattnet sveper med sig avfall och håller rent. Generellt sett brukar man rekommendera att cirkulationen ska vara mellan åtta och tio gånger akvariets storlek. Om du har ett akvarium på 200 liter behövs alltså en cirkulation på 1600-2000 liter/timme. Detta är dock bara en tumregel och du bör alltid ta reda på mer om just de arter du vill hålla för att kunna ge dem optimal cirkulation i akvariet. Man bör använda sig av flera pumpar, annars kommer vissa koraller hamna i skymundan och inte få tillräckligt starka strömmar. Det får inte finnas delar av akvariet dit inga strömmar når. Koraller mår bra av att strömmarna är varierade och frekvent byter riktning. Idag är det möjligt att med hjälp av pumpsystem simulera både vågor, bränningar, undervattenströmmar och ebb och flod i akvariet.