Korallväktaren (Paracirrhites forsteri) har en gulaktig kropp med mörka ränder på bakdelen, ovansidan och huvudet. Den är även prydd av små mörkröda prickar. Det är vanligt att färgteckningen ändras när korallväktare växer, och det finns också en stor variation mellan de olika vuxna individerna. Riktigt unga exemplar är ofta gyllengröna på ryggen och vita undertill, särskilt de som lever ute i öppet vatten. Närmare kusten kan de unga korallväktarna ha röda magar. Tidigare trodde man att fiskarna hörde till olika arter, men nu vet man att de ändrar utseende med tiden.
På engelska är Korallväktare känd under flera olika namn, vilket kan skapa en viss förvirring. Om du beställer fisken från en engelsk akvariebutik kan den kallas Forster’s Hawkfish, Blackside Hawkfish eller Freckled Hawkfish. Det säkraste är förstås att använda det latinska namnet.
En korallväktare kan bli upp till 22 cm, men det brukar fungera bra att ha den i ett 100 liters akvarium. Ska helst hållas i par eller harem. Korallväktare kan vara mycket revirlystna i akvariet och kan agera aggressivt mot andra fiskar, både mot sin egen art och mot andra arter. Om den hålls i ett litet akvarium brukar den anse att hela akvariet är dess eget territorium och försvara det. Om du vill hålla den med andra fiskar är det bäst att introducera den till ett redan etablerat akvarium med semiaggressiva eller aggressiva fiskar. En arg korallväktare tvekar sällan att attackera fiskar större än den själv. Det är inte en bra idé att kombinera rörliga skal- och kräftdjur med en korallväktare eftersom den kommer att äta upp dem.
Korallväktare finns i många olika delar av världen, men bara i tropiska områden och framförallt kring korallrev. Eftersom den är van vid tropiska temperaturer ska vattentemperaturen i akvariet hållas mellan 24 och 27°C. Rekommenderat sg. är 1.020-1.025 och pH-värdet ska hållas mellan 8.1 och 8.4.
Korallväktare lever från Röda Havet och Afrikas östkust till Hawaii i Stilla Havet. Deras utbredningsområde sträcker sig upp till södra Japan och i sydlig riktning kan du finna dem hela vägen ned till vattnen öster om Australien och norr om Nya Zeeland. Korallväktare simmar sällan djupare än 35 meter, men arten har hittats betydligt djupare än så.
Korallväktaren är ett rovdjur. Den brukar ligga ovanpå koraller och vänta på att något lämpligt byte ska komma förbi. Den använder sig av sina kraftiga bröstfenor för att hålla sig uppe och ses ofta ovanpå Acropora, Pocillopora och Stylophora koraller. Korallväktaren äter fisk, skaldjur och räkor. Den kan också äta koraller, anemoner, polyper och sjöstjärnor och är därför riskabel att ha i ett revakvarium.
Man kan mata Korallväktare med t ex levande eller frusna räkor. Det är bra att ge den en blandad diet som påminner om dess naturliga kost. Det är ofta inga problem att få Korallväktare att äta död mat, och många Korallväktare glufsar gärna i sig allt från pellets till flingfoder. En del korallväktare lär sig till och med vem i familjen det är som är ansvarig för att mata den och simmar till ytan när den personen närmar sig akvariet.