I denna guide:
Ciklider är fiskarter som tillhörande familjen Cichlidae. Några av de mest kända ciklidarterna är scalar, oscar och diskus cicklider. Familjen ciklider är mycket bred och heterogen och cikliderna bor i en mängd olika miljöer. De olika ciklidarterna har utvecklats för att kunna passa in i just deras typ av miljö och därför kan olika ciklidarter vara markant olika när det gäller storlek, temperament, matvanor, fortplantning, föredragna vattenkvalitéer, etcetera. Ciklider lever i söt och bräckt vatten och finns i Asien, Africa och Nord- och Sydamerika. I Amerika lever de endast söder om 30 grader N.
Idag finns det mellan 1300 to 1900 kända ciklidarter, beroende på hur man räknar, och det är mycket sannolikt att den siffran kommer att öka betydligt i framtiden. Ciklider finns i många vatten som ännu inte undersökts ordentligt av forskare. Det är dock tyvärr troligt att många ciklidarter kommer hinna dö ut innan vi har en chans att hitta dem. Ett av flera problem är introduktionen av nya ätbara fiskarter i de afrikanska sjöarna, eftersom inplanteringen stört de känsliga ekosystemen och gjort det svårt för många arter.
Akvarister delar oftast in ciklidarterna i tre huvudgrupper:
I Afrika är Great Rift Valley regionen särskilt rik på ciklider. Här kan du finna många olika arter som har varit mycket populära bland akvarister sedan 1960-talet. Många av arterna är endemiska, det vill säga de existerar bara i just den sjön de utvecklats i och återfinns inte någon annan stans på jorden. Afrikanska ciklider är uppdelade i fyra undergrupper baserade på vilken sjö de bor i:
Dvärgciklider räknas ibland som en egen grupp, trots att de tekniskt sett tillhör någon av de afrikanska eller amerikanska ciklidgrupperna.
Som nämnts ovan har ciklider anpassat sig efter vitt skilda miljöer och deras grad av specialisering är häpnadsväckande. Det betyder också att en del ciklidarter är svårare att hålla i akvarier än andra. T ex kan storleken på vissa ciklider göra dem opraktiska eller omöjliga att ha i ett akvarium, såvida inte ditt akvarium är gigantiskt. De största kända ciklidarterna kan bli mellan 50-100 centimeter långa. Boulengerochromis microlepis är ett exempel på en sån stor ciklidart. Detta kan jämföras med de minsta ciklidartern – dvärgcikliderna i Apistrogrammagruppen- som aldrig blir större än 3 centimeter.
Dvärgciklider är populära bland akvarister eftersom de inte kräver så stora akvarier, men det är viktigt att tänka på att dvärgciklider är känsligare än medelstora ciklider och kräver mycket god vattenkvalitet. Att placera dvärgciklider i ett litet akvarium bara för att de får plats där är därför ingen bra idé. De här små cikliderna ska tvärtom helst hållas i större akvarium, eftersom det är lättare för akvaristen att hålla uppe vattenkvalitén i ett stort akvarium med mycket vatten.
Trots att de olika ciklidarterna kan se ut och agera väldigt olika, har de alla några gemensamma anatomiska kännetecken. Andra fiskar har en tunntarm som leder ut ur kroppen på högersidan, men ciklidernas tunntarm leds istället ut på vänstersidan. Ett annat intressant anatomiskt kännetecken är näsborren; cikliderna har endast en näsborre. Detta är ett drag de delar med Damselfiskarna. Ett tredje fascinerande faktum är att ciklider har tänder både i över- och underkäken, samt i halsen!